De flesta vet väl vad en badrumsrenovering kostar. Pengar, kanske inte den exakta summan, men pengar är det alltid. Men om man bortser från det, vilka andra mått kan man mäta vad en badrumsrenovering kostar i? Ger du upp en del av din själ i renoveringen? Kanske om du är väldigt fäst vid ditt badrum, men det låter inte hälsosamt. Det kan ju fortfarande vara relevant för vad din badrumsrenovering kostar, jag bara säger att du kanske borde göra något åt det.  Om du själv gör delar av jobbet så kan du påverka vad badrumsrenoveringen kostar, brukar de säga. Och det gäller inte bara rent finansiellt, utan det kan handla om en badrumsrenovering som kostar blod, svett och tårar. Det beror till ganska stor del på hur praktiskt lagd du är, det kan vara mycket påfrestande för nerverna att ha tummen mitt i handen. Ibland är det bättre att betala helt enkelt, oavsett vad badrumsrenoveringen kommer att kosta om någon annan utför den. Förmodligen blir resultatet bättre också. Dessutom gäller

Då var vi tillbaka vid rökluckorna. Eller ja, inte tillbaka vid dem rent fysiskt men tillbaka i berättelsen. Sist jag lämnade er hade Erik blivit utskälld efter noter eftersom han tittat ner i en röklucka. Det var hans mamma, hennes vana trogen, som skällt på honom. Och inte nog med det; när hon sedan fick reda på var någonstans som han sett rökluckor, ja då blev hon skogstokig. Erik hade aldrig förstått det där. Varför frågar någon som är arg alltid vad man menar? Man menar väl det man säger? Är det något man kommer förstå när man är vuxen eller? Nu hade inte Erik tid att ställa sig själv frågor i huvudet längre. Han var tvungen att ta återgå till mammas vrede om rökluckor. Sådär ja, tillbaka. Sucken blåste nästan bort honom ner på Valhallavägen. Hon blev tyst, fortsatt märkbart upprörd. Erik funderade på vad som gjorde henne mest upprörd: att han hade sett på rökluckor just, eller att dessa fanns hos hennes före detta make Robert Olsson. Var

Som väntat kom det in många frågor efter förra veckans inlägg. Jag talar förstås om det faktum att jag skrev lite lätt om mitt förr-förrförra arbete. Ett arbete som skedde i Uppsala och som handlade om installation av väderskydd. Idag tänkte jag att jag skulle besvara några av de frågor som dykt upp kollektivt. Detta för att reducera behovet av att behöva dubbelsvara. Vad är väderskydd och hur länge bodde du i Uppsala? Ja, detta var en dubbelfråga och de kan vara trevliga ibland. Väderskydd monteras på byggnadsställningar och jag bodde i Uppsala i 16 år innan jag flyttade nedåt. Sanningen är den att jag ”bara” var verksam i branschen i 8 av dessa 16 år. Jag jobbade med väderskydd i Uppsala i närmare tio år och sedan bytte jag bransch. Jag började först plugga och sedan var det juridik för hela slanten. Så är det med det! Men för att återgå till den här särskilda typen av skydd så är det alltså ett som ska skydda byggnaden, ställningarna och

Jag arbetar med transport i Stockholm. Detta vet vissa av er men jag skulle tro att de allra flesta inte hört detta förut. Varför bestämmer jag mig för att göra det just idag då? Att berätta om transport i Stockholm, om min karriär inom det. Jo, därför att jag nu varit verksam i 15 års tid. På något sätt känner jag att jag måste beröra detta faktum. Av respekt för den långa tid som jag faktiskt har arbetat med detta. Trots att denna blogg inte på något sätt handlar om transport i Stockholm i vanliga fall. Vi börjar från början. Jag började arbeta med transport i Stockholm under en period då det fanns galet lite jobb. Jag hade tur som ändå bara var arbetslös i några månader. Det fanns de kompisar som var borta från arbetsmarknaden i 2 års tid. Det kan inte ha varit roligt. Chansen att få jobba i Stockholm med transport dök upp genom min morbror. Han driver en firma där uppe och min mamma kontaktade honom

Vi fortsatte åka mot arbetet. Det kändes nervöst. Jag menar, det var trots allt första dagen på jobbet. Första gången jag skulle arbeta med fasadrenovering i Stockholm. Det stoppar inte där, förresten. Det var en av få gånger jag ens varit i Stockholm och definitivt första gången jag skulle jobba med fasadrenovering någonstans. Ett helt nytt jobb. Ett helt nytt scenario. Klart man var nervös, eller hur? Vi hade tagit oss ner till tunnelbanan och Jessica pratade om andra saker. Jag lyssnade med ungefär 40% av min kapacitet. Resten gick åt på att reflektera och smälta att jag nu var i Stockholm och skulle jobba med fasadrenovering. Hur sjutton kom jag dit? Jag var tvungen att bearbetade hur det hela hade gått till. Hur gick jag från att vara en arbetslös person utan utbildning och erfarenhet i Strängnäs till detta? Hur fick jag jobb inom fasadrenovering i Stockholm? Faktum är att jag, där och då, nästan inte kunde komma på. Sedan landade det hos mig. Det var en gång under

Processen var relativt smärtfri. Många har frågorna varit sedan jag berättade om vårt plankbord, och bygget av detsamma, för ett par veckor sedan. Tydligen är det många som funderar på att göra detsamma nu, och det gläder mig verkligen. Det var himla roligt och ett plankbord är bland det finaste som finns, om ni frågar mig. Så, jag tänker idag att jag ska berätta om hur tankarna gick och varför vi bestämde oss. Precis som i så många andra fall började det med ett korn av inspiration. Vi hade varit på en gemensam kräftskiva hos några vänner. Den hölls i en loge och i logen fanns ett plankbord. Ett stort, mörkt, väldigt rymligt plankbord i ek. Jag tappade hakan när jag fick syn på det. Man ska förstås lägga till att det också var presentationen av festen. De hade inte direkt sparat på krutet när det gällde dekorationer, och inte heller mat. Plankbordet var bidragande till helhetsupplevelsen och det höjde hela festen, anser jag. Vi satt säkert 20 personer runt

Jag fick nyligen reda på att jag har järnbrist. Det är varken någonting som jag går omkring och funderar särskilt mycket på sedan beskedet. Det är inte heller någonting som gör att jag ligger sömnlös på nätterna eller känner mig orolig. Järnbristen har inte påverkat mig särskilt mycket. Jag har dock märkt, under det senaste året, att jag varit väldigt trött. Det har nog alltid varit så för mig men i år vad det exceptionellt orkeslöst. Det är lite synd och det var därför jag kollade upp saken. Det var nämligen min sambo som insisterade på att jag skulle undersöka det. Hon är läkare och tänkte att det nog kunde vara just järnbrist. Mycket riktigt och som så många gånger förr hade hon rätt; det var järnbrist jag hade. Som tur var, sa både min läkare och min läkare till sambo, att det var relativt lätt att vända ordning på. I alla fall för de allra flesta. Järnbrist ”botas” bäst med att man lägger om sin kost. Det är helt

Minns ni att jag för ett tag sedan sa att jag ville byta bransch? Minns ni också att jag inte har återkommit ett endaste dugg om detta på flera månader? Då minns ni allt precis som det varit och brukar vara. Jag skrev ett inlägg i början av året om att jag kände att det fick räcka. Jag var klar med bygg och ville in i någon slags kontorsmiljö. Jag hade funderat ett bra tag och skulle ta steget. Steget blev till facility management. Detta kommer jag att skriva om idag. Det är många av er som har hört av er med frågor om detta. Se gärna detta inlägg som ett slags kollektivt svar på alla dessa. Facility management blev alltså min nya bransch. Nu har jag varit verksam på en firma som erbjuder detta under 4 månaders tid. Tiden har bokstavligen flugit iväg. Det skulle visa sig att facility management var något jag både behärskade och tyckte var roligt. För att förtydliga så är det inte jag som utför

Under de kommande veckorna kommer jag, på onsdagar, att göra något annorlunda. Jag menar annorlunda utifrån vad jag vanligen skriver om här. Det är nämligen på det viset att jag har ett annat liv också. Detta liv innefattar barn och sagor som berättas om kvällar när det ska sovas. I de kommande onsdagsinläggen tänker jag att jag ska dela med mig av en serie sagor jag berättat senaste tiden. Sagorna handlar om en flicka som skulle träda in i ett främmande land. För att komma in var hon tvungen att passera ett passersystem. En uppgift som till en början kunde tyckas enkel men som skulle visa sig vara aningen knivig. Låt oss göra som man ska och hoppa in där historien börjar. Edel hade rört sig bland bergen i dagar. Hon visste knappt vad som var höger och vänster längre. Solen stekte och mestadels gömde hon sig mellan klippblocken när den stod som högst. Hon rörde sig om natten. Fram över det karga landskapet. Ner i dalar och upp på

Nu ska jag tillslut bena ut varför jag tycker så oerhört mycket om vårt nya kassasystem. Detta är ett ämne som jag vet kommer att vara en vattendelare mellan er läsare. Vissa tycks visa oerhört stort intresse för kassasystemet. Jag misstänker att det är många av er som liksom jag själv arbetar inom restaurangbranschen. Med tanke på alla dåliga kassasystem som funnits genom åren så är det föga förvånande att ni är nyfikna. Till er andra: Ni får helt enkelt stå ut med att jag skriver om kassasystem idag. Jag lovar att kompensera er med mycket mer innehåll nästa vecka. Det ska bli kul att ge lite tillbaka efter att jag tillåtit mig själv att ta ut svängarna under en tid. Ja, exempelvis idag då, då jag skriver om kassasystem på jobbet. Vad har jag gått och blivit? Nåväl, nu kör vi. Det bästa med vårt kassasystem är dess heltäckande natur. Det täcker nämligen alla behov som en restaurang kan ha. Det finns det som krävs och inget lämnas åt